Efter att sannolikt ha kört stock Android längre än på något annant Android-device någonsin (bra gjort Motorola) blev jag intresserad av att uppgradera till Marshmallow på min Moto X Style. Eftersom jag hade låst upp bootloadern, installerat TWRP som recovery och rootat min telefon skulle det dock ha inneburit att med fastboot trycka tillbaka telefonen i ursprungsskick för att kunna köra in OTA (over the air) uppdateringen till Marshmallow.

När jag ändå hamnade att få händerna smutsiga passade jag samtidigt på att frångå Motorolas Android till förmån för AICP som var en ny bekantskap för mig. På sista tiden hade jag kört Resurrection Remix på t.ex. LG G2:an vilket jag var mycket nöjd med, men Moto X Stylen fanns inte bland deras Marshmallow-rommar när jag kollade i slutet av januari 2016. Det gjorde inte heller mina två plattor, dvs. första generationen av Nexus 7:an och Nexus 10:an, så Resurrection Remix föll bort totalt från min radar. AICP (Android Ice Cold Project) verkade vara de som hunnit längst med en Marshmallow ROM för Moto X Stylen. Dessutom hade de även Marshmallow ROM:ar till alla Android devices som jag använder:

  • Motorolo Moto X Style (xt1572)
  • LG G2 International (d802)
  • Samsung S3 (i9300)
  • Nexus 7 2012 (grouper)
  • Nexus 10 (manta)

Sagt och gjort AICP fick det bli. Började från mitt testdevice i9300:an som jag inte faktiskt fick att funger. Något med att "Unfortunately, Setup Wizard has stopped" vid boot efter att sett ut att gå alldeles bra så långt.

Enligt teorin om att dåligt genrep ger bra premiär beslöt jag dock att göra om alla andra grunkor. Först såg jag till att recoveryn TWRP var up to date på alla. Sedan säkerhetskoperade jag genom att både göra en Nandroid-backup med TWRP på alla partitioner och genom att med Titanium Backup säkerhetskopiera alla appar, inklusive data. De här säkerhetskopiorna tog jag till en USB-sticka som både har micro och vanlig USB i samma sticka. I mitt fall en Kingston DataTraveller microDuo. En sådan sticka är i mitt tycke nästan oumbärlig för att jobba med rootade Android-devices. Idealiskt borde man ha två för att undvika alla chanser till misttag. En för säkerhetskopior som sedan skulle sättas åt sidan och en för de images och annat som behövs vid flashandet av ny ROM.

Efter säkerhetskopierande var det bara att sätta igång. Eftersom det är länge sedan jag gjort en fullständigt clean install på vissa av grunkorna gjorde jag nu en sådan för alla, dvs.

  • Preparera minnespinnen (ovan) på datorn med de AICP ROM:ar som behövdes för olika devices samt lämpliga OpenGapps paket (64 bits för Moto X Stylen). Dessutom kom modem att krävas för Moto X Stylen och bootstack för D802.

  • Boota till TWRP-recovery. Full wipe av precis alla partitioner: cache, dalvik cache, system, data och internal data. T.ex. internal data skulle säkert inte ha behövts, men jag ville tömma bort allts som samlats under åren och börja på nytt.

  • Mounta pinnen (USB-OTG) och installerade rätt AICP mm 11.0 2016-01-2X för respektive device.

  • På Nexus 7:an och 10:an hamnade jag att kör TWRP:s Resize-funktion under Wipe -> Advanced Wipe för att alls få in något slags Gapps att rymmas i system.

  • OpenGapps Stock på telefonerna och medan plattorna fick nöja sig med mindre versioner pga. utrymmesbrist. Micro på Nexus 10:an och minsta Pico-varianten på Nexus 7:an.

  • Wipe Dalvik & Cache

  • Reboot och restore från Titanium Backup

  • Trimma och fila för att få alla systeminställningar som jag vill.

Allt gick bra förutom LG G2:an och Moto X Stylen, de viktigaste naturligtvis.

På LG G2:an hamnade jag att ändra bootstack eller bootloader. Kommer inte ihåg exakt, men har nu något slags Lollipop bumped (tror jag).

På Moto X Stylen hade jag större problem. Efter Wipe Dalvik & Cache började den boota men kom aldrig förbi AICP-logon. Trixade på ett gott tag och provade bl.a. göra allt från scratch utan Gapps, men inget hjälpte. Restoreade min backup av Motorolas eget 5.1.1 som jag tog innan jag började. Som väntat bootade den snyggt, men utan radio. Ingen Wifi eller telefoni och under About fanns ingen versionsnummer för Broadband. Försökte åter installera modemen via TWRP, men inget gav något broadband. Upptäckte i samband med det här att om man bootar till fastboot så sa den uttryckligen att Broadband: None.

Jag drog slutsatsen att TWRP kanke inte gör allt korrekt vid installation av modem så tänkte fastboota in moden istället. Förutom lite problem med att använda Motorolas Fastboot.exe så lyckades jag till sist peta in Lollipop-modemet för EU vilket efter boot gav precis samma versionssträng som jag hade innan jag alls började. Nu fungerade också radiona i telefonen och jag var tillbaka till situationen före jag började. Men för att inte låta mina 5 timmar av arbete gå helt till spillo provade jag ändå att flasha Marhmallow EU-modemet och därefter AICP och OpenGapps enligt den ursprungliga planen. Och bootar telefonen helt ok och allt verkar fungera. Kan det vara så att första försöket misslyckades pga. av avsaknad av fungerande modem? Och varför fixar TWRP inte modemen korrekt? Tog samtidigt och fastboot-flashade TWRP 2.8.7.1. Tror jag hade den redan tidigare med eftersom versionsnummern i den är fel så var jag inte säker på om var 2.8.7.0 eller .1. Det står alltså fortsättningsvis .0, men är garanterat .1.

Ett dygn senare har jag alla mina devices konfigurerade och är mycket nöjd med de funktioner AICP adderar till standard Android. Jag får nästan alla modifikationer som jag gjorde med Xposed-modulen GravityBox gjorda så skippar helt Xposed i det här skedet. Marshmallow är väldigt likt Lollipop, men förfinat och filat. Stabiliteten på AICP är också bra, ja rent av 100%:ig tillsvidare för alla fyra devices.

Mycket nöjd alltså! Ifall du behöver en tredjeparts-ROM till din Android-grunka så kolla in om AICP har den på menyn. Jag tror inte du blir besviken.

Updaterat 2016-02-02: Några dagar senare finns det både trovärdiga Resurrection Remix och CyanogenMod för Moto X Pure/Style. Är dock själv nöjd med AICP och fortsätter med den tills vidare.